Nyårsfirande igen, rädda hundar i huset, Sagas flykt till källaren. Det behöver inte sägas att jag är emot raketförsäljning och smällare i berusade vuxnas händer.
Av våra tre whippets så genomlider två av dem denna kväll genom att vara skräckslagna. En kontrollerad raketuppskjutning vid tolvslaget skulle möjligen kunna vara acceptabel men tyvärr pågår tjutandet och smällandet långt efter att nya året börjat. Politiker i Umeå anser att användningen av ”pyrotekniska varor” är en tillfällig ”olägenhet” och av begränsad omfattning. Uppenbarligen har de inte skotträdda hundar i hemmet.
Varje år hoppas vi på föräldraförnuft och på fridfull tystnad. Varje år ser vi ledsna på hur våra livrädda hundar letar en flykt undan det skrämmande men utan att kunna hitta en utväg.
Nyårsafton har sedan länge blivit varit en dag som lika gärna kunnat strykas från kalendern; en dag som aldrig är rofylld och värd att firas.
