När allting långsamt,
ovilsamt, bergsstilla,
stillade vinddraget i mig.
När illavarslande allt…Ville hämta upp dig
men mötte mest dig
i en inomplats där allt gick snabbt.Som mitt-i-vind:
vi,
hänfört stod stilla,
tänkte framtid
vad som varför
och hur och eller?
Etikett: dikt (Sida 10 av 12)
Lite fler uppdateringar av bloggen än normalt. Jag har haft tid att ”smita undan” för egna tankar och skrivande (vilket i och för sig lett till att jag blivit anklagad för att vara ”osocial” — och inte blev det bättre när jag lyckades låsa in bilnycklarna i bilen och blev tvungen att åka med annan bil en bra bit av de arton milen till reservnycklarna) .
Vi växer en berättelse
tillsammanstecknad
smygande småstrimmor: något ljust
— och något ur skumrask
Mitt i det pågående
gror ur mig ledsamhetsord
och inom:
en varmkänsla bebygger mig
genom småtimmarna
Tvåvärldar är förvirrande,
att vara, här-som-där
dubbelplacerad
Jag gammelsvajar som ett träd
svarta bläckrötter briserar
uppåt mot himmelsduk
Glimrande ur oss: saker, bra, att gilla
Molande, liksom dovt:
att sätta riskfylld punkt,
rinna ut till tårlikt komma?
Växa slut.
