Här gnistrar i jordig barkstig
något, som i kyliga kvällningen synes
som tusentalet sällsamma ögonreflexer.
Eller bara likgiltigt utstrött silverstoft.
Här byggs tjäle,
mer uråldrig än någon upprätt varelses steg.
En värld som gör sitt,
ett arbete; det verkliga, djupt väsentliga.
Och ovanför vår vistelseort,
i ett – möjligen oändligt mörker: ett glittrande
som ett osvikligt återsken
i ett öga som sakta uppfylls av tårar.
Jag är visserligen lite partisk men:
Du är så bäst!!
haha, jag bet örjan i armen och han blev INTE glad. Men jag sa att det är dig han ska vara arg på och inte mig. 😛 Men se filmen då om du har den! Den är rätt intressant, för mig iaf. Men du är väl så smart att du redan vet allt och då blir den ju inte lika bra. 🙂 Lycka till i norrköping nu. Hoppas du kommer hem med något roligt 😀